Mitt hår är stelt av saltvatten och jag planerar att låta det vara det så länge det bara går.
Jag började morgonen med en kopp arabiskt kaffe och jag har fortfarande kvar smaken i munnen och det smakar så gott att jag inte vet vad.
Jag har etthundrasjuttiosju kilogram labbrapporter och andra slags rapporter och prov att ta tag i, trots att mitt hjärta bankar lite fortare varje gång jag tänker på det känns det inte så fruktansvärt jobbigt som det gjorde innan. Kanske är det för att jag en hel vecka legat på en strand, druckit arabiskt kaffe med palestinier och jordanier och helt enkelt levt i en annan värld. En värld som jag älskar.
Det finns ett liv utanför all den här skiten.