tidspanik

Hade världens rabalder här hemma strax före middagen. Det handlade om mina föräldrars skolhets som de öser över mig. Som om det behövs liksom, för tillfället kommer jag ju knappast in på sopgubbeutbildningen, eller? Onödigt tycker jag, nödigt tycker dom. Som om det var deras liv som låg framför dom...mutter. 

Åh, jag är så rädd för framtiden. Tänk när framtiden tar slut, tiden går ju så fort och jag som nästan aldrig kan leva i nuet. Tänk när man sitter där med sitt korsord och inte gör något annat om dagarna. Hjelp. Jag får ont i magen när jag tänker på studenten. Efter det kommer det inte finnas någon studieplan, inga krav. Det kommer ju bli kalabalik. Hjelp, igen.  

Bild tagen på nyår, av någon.