Nu har jag officiellt sommarlov. Känns lite konstigt, behöver nog några dagar innan jag förstår att jag har sommarlov. Imorgon åker jag upp till stugan och det ska bli så infernaliskt mega super skönt. Jag ska bara ligga i en solstol och läsa. Och andas.

jag å min kalufs

när sommaren kommer går allt över

Snart har jag sommarlov. Snart. Bara en dag och eventuellt en vecka till. Och jag känner mig så himla lycklig. Mest för att jag älskar kombinationen av sommarnätter och vänner, men också för att existensen på något sätt har blivit klarare. Att jag lever. Att jag finns. Och att jag kan komma till insikt med dessa två fakta.

Jag ska komma ihåg att läsa det här inlägget när höst-vinter-depressionen smyger sig på.

min kärlek har ingen kompass.

Här är några lappar med ord. De kommer från en svart anteckningsbok med vit intorkad halloumisaft på.