måndag 17 januari 2011

Ibland är livet rätt hårt. Ibland vill jag bara gråta. Och det gör jag också. Rätt ofta vet jag inte varför jag gråter, det är bara den där hemska magkänslan som säger att någonting inte är bra som gör det svårt att kämpa emot tårarna.

Snart kommer mammas högljudda kompis från småland hit. På överraskningsbesök. Mamma tjuter alltid av skratt när hon är med henne och vår idiotiska planlösning gör att jag hör varenda ord de säger. Jag kan inte vara mer bitter eftersom jag är fast med en oskriven krönika och jag har skrivarsjuka. Bara att sätta på musik på högsta volym. Se saker och ting positivt, Lisa. Mamma har det i alla fall roligt.

Här har ni en bitter Lisa och en bok jag beställde hem från Adlibris (Hoppas alltid på att det är Felix som stoppar ner min bok i paketet). Jag blev så ivrig när jag öppnade paketet att jag rev sönder fakturan. Oupsi. Hehe.




2 kommentarer:

  1. Ikväll var en sådan kväll, då magkänslan sade att någonting inte var bra. Jag grät floder, nu är jag mest täppt och trött. Du vet att jag finns där när som helst, och jag tror att jag vågar lita på detsamma från dig. Det känns bra. Puss

    SvaraRadera